Olika skiftningar av gult, oranget och rött

Det börjar vara tiden då man rätt som det är vaknar av ljudet av regn och mullret av åska. Att bara ha kortärmat på kvällarna nu är lite som känslan av att tjura på med att ha klänning varje midsommar, fastän vädret aldrig vill med sig.

Det känns lite som när höst går mot vinter hemma. Förutom att det inte snöar just något här.
Istället byts de där snöfallen som kommer med jämna mellanrum under vintern hemma, ut mot störtskurar och blixt och dunder här.
Det har varit rätt häftigt att vara här under alla årstiderna, att se de olika skiftningarna.
Att oavsett utan snö på vintern, smältsnö på våren, myggbett å regn på sommaren och löv i olika skiftningar av gult, oranget och rött under hösten, så har ändå årstiderna sina skiftningar här med..

I söndags var vårat sista möte om visum. Efter över en timmes väntan och en jordbävningsövning så var det så vår tur att få besked. Efter lite fel info och upphittade papper så kom beslutet, ett halvår efter första mötet.

Så nu ligger jag här, med arbetstillstånd och utresevisum. Lycklig över att få stanna, att få vara kvar med kärleken, att på riktigt starta ett liv tillsammans.

Men även om lyckan och glädjen är stor, så har jag aldrig längtat hem så mycket som jag gör nu...